augar

variante(s): augaa, auger, augua, auguaa, ayguar

n.

a. 'terrain qui ne produit que des carex'

D: 1260 ArnéDAG 1170 (‑er); 1336 ⊂ CartOssT 78,32 (‑uas A; ‑aas AA); 1397 NavarrenxLuc 197 n. 2 (‑aas); 1438 BordeauxArchGir 18:367,35; 1455 ⊂ CartOssT 150,9 (A); 1455 ⊂ CartOssT 149,12 (‑ues A, = auga??); 1455 ⊂ CartOssT 150,1 (‑uaas A); 1492 PauCartOssT 389,32 (‑aas B)

b. 'terrain marécageux'

D: CensSouleC (ay‑); CensSouleC (‑ua)

FEW 24:314b [ᴀʟɢᴀ]. DAO 1170. – Thomas6 282.

aigar2